P3 Guld har en fördel gentemot resten av de Coldplay-ljudande galorna i svensk tv. De har artisterna. Men i lördags togs de inte till vara. Veronica Maggio lyfte aldrig och trots att Maskinen var en publikfavorit med sin kampsång “Krossa alla fönster” gjorde bildproduktionen att tittarna snuvades på röj. Och kanske är det jag som blivit gammal – men visst såg man inte ett enda ansikte, förutom Maggios? First Aid Kit stod i noll belysning och det kanske var stämningsfullt. Men Rebecca & Fionas show förtjänade bättre även om tvillingkänslan var fin. Och som Ariana sa: “Äntligen någon som är snygg, och så syns de inte”.
Salem Al Fakir då? Mer sympatisk man får man söka med lykta efter. Men känslan rakt igenom galan var att man ville ruska om honom, se det avundsvärda krullet röra på sig och få honom att höja rösten. Bara en aning. Salem är fenomenal vid sitt piano, men faller platt mot Grammisgalans showman Ola Salo. Vi vill ju se klädbyten, och med Bea Szenfeld som designer blir det förhoppningsvis byten från en fyra meter bred kostym till en orm i papier-mâché.
Och framförallt – vi vill se Maggio och de andra som faktiskt ägde 2011 prisas. Inte Göteborgssonen Kapten Röd.
I kväll är det för övrigt Guldbaggen som gäller.
